Avsnitt 31 – Dokumentation

I avsnitt 31 berättar Bosse hur och vad han har dokumenterat sin skogsskötsel på. Vilka uppgifter bör man dokumentera och vad använder man den till. Vidare pratar vi lite hur man kan hålla sig ajour med forskningen inom skogsbruket. Vi bjuder också in att delta i sådd till våren.

 

Skogsskötselserien (Från Skogsstyrelsens hemsida)

Skogforsk

SLU

Linneuniversitetets trä och skogsforskning

3 tankar kring ”Avsnitt 31 – Dokumentation

  1. Dag Lindgren

    Jag har varit professor i skogsgenetik.
    Jag ser det som ett stort problem att Sverige inte har en tillfredställande överblick över skogsodlingsmaterial i den skogliga verkligheten.
    Problemet är så stort att Skogsstyrelsen föreslagit registeringsplikt, vilket jag hoppas är större våld än nöden kräver, små¨stickprov borde räcka. Skogforsk avger synpunkter till Skogsstyrelsen i januari.
    Med leverans av skogsodlingsmaterial följer en identifikation som gör det möjligt att härleda exakt från vilket från vilket fröparti materialet kommer. Men jag tror denna kännedom sällan är spårbar, och att det fungerar sämre än företrädare för skogsbruket ofta tror.
    Nu frågar jag om ni i en enkät (som sändes till ett stickprov av skogsägare) tillfrågades vilka skogsodlingsmaterial skogen härrör från (identifikationsnummer, inte ”vitryssar”) på tio punkter (koordinater) i er skogsfastighet. Skulle ni kunna klara denna identifikation på någon punkt? Hur många? Finns det nedskrivet i dokumentationen över bestånden?

    Svara
    1. Per Jonasson

      Hej Dag!

      Vi har koll på från vilken plantage materialet kommer från men vi har inte sparat identifikationsnummret. Vi har nog inte varit medvetna om detta nummer tidigare. Vi ska kika på det till vårens plantleveranser.

      Svara
      1. Dag Lindgren

        Jag tror det är så här. Numret sätts vid klängning. Det ger information om t ex skördeår och kläng. Det skall stå på fakturan såväl som på de leverade plantorna eller fröna. Fröplantageskördarna beror på året t ex genom att en del av pollineringen härrör från fäder utanför plantagen och den delen är större för en yngre plantage. Gallring i plantager förekommer. ”Namnen i folkmun” på plantagen kanske inte är i tiden konstant, gamla plantager ersätts med nya. Ett identifikationsnummer är pålitligare.
        Det finns massor med saker att tillägga och de spelar inte stor roll ur skogsägarsynpunkt. Men för nationella analyser har de betydelse. Hur är skogsodlingsmaterialet använt jämfört med vad uppfrån rekommenderas och hur långt från ”lokalt material härrör det? Hur är överlevnaden? Hur mycket bättre är plantagematerial i praktiken? Kanske material från en viss plantage är dåligt i praktisk skogsodling? Hur mycket har ursprung och härkomst utanför Sverige? Jag (och Skogsstyrelsen) skulle vilja göra det möjligt att få frågor besvarade med enkäter, men uppgifterna är åtkomliga för markägaren i för liten utsträckning. Min mening är att identifikationen skall stå i uppgifterna för bestånd. Men sedan finns det en massa faktorer som ändå gör det opålitligt. Det kan ha förekommit hjälpplantering och alla plantor är inte planterade (eller sådda). Eller kanske egenframställda?

        Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *